Nötdjur

Det var på Karlsfälts Gård det startade med Charolais

1971 importerades de första Charolaisdjuren från Frankrike till Karlsfälts Gård i Sveriges kornbod, Skåne. I Frankrike går Charolaisdjuren ofta på odlade vallar under sommarhalvåret. De förutsättningarna som finns tillgängliga på Karlsfält är mer av naturnära bete i synnerhet i Öja mosse där Karlsfält Nötdjur än idag finns att beskåda. Efter 20 års avelsarbete gick det dock avsevärt bättre men det kändes ändå som det var en bit kvar för att få fram ett naturnära köttdjur för den kräsna konsumenten.

Simmental från Schweiz var nästa avelsprojekt

Med erfarenheterna från Charolais togs rasen Simmental an. De första Simmentaldjuren importerades från Schweiz av Skanek. Med i delegationen som valde ut djur var Olof Bengtsson från Karlsfält, Jan Persson från Skanek och Claes Alwén från Rynge Gård. Det som är intressant med Simmental är att det är ett så kallat kombinationsdjur. Det innebär att djuren är både mjölk och köttdjur. Ett djur sprunget ur de naturliga förutsättningarna som naturen i Schweiz ger utlopp för. Simmentaldjuren är mycket lugna och behagliga djur. Korsningen mellan Charolais och Simmental är något mindre avkastande i kött än renrasig Charolais. Djuren har en avsevärt bättre överlevnadsförmåga i naturen, i synnerhet när kalvarna är små. Detta i huvudsak beroende på att kon ger mer mjölk till kalven och att kalvningarna går enklare med inkorsning med Simmental.

Charolais och Simmental blev Karlsfält Nötdjur

Nu 40 år senare kan vi med fog hävda att vi funnit ett nötdjur som är optimerat till de naturliga förutsättningar som råder. Med Charolais, som har goda tillväxtförutsättningar på faderssidan, och Simmental, som modersdjur med enkla kalvningar och som är goda mjölkproducenter, anser vi att det vi funnit är den optimala kombinationen för ett livskraftigt köttdjur i en naturnära miljö för den etiskt och gastronomiskt kräsna konsumenten.

Öja Mosse

Öja Mosse är belägen nordost om Ystad i Skåne. Mossen löper fram i nordöstlig riktning mot Fredriksberg. Under våta vintrar kan den stå helt under vatten vilket innebär att kalvarna måste vara starka och livskraftiga redan från början, när de kommer ut på de upptorkande betena. Betestiden varierar beroende på årets väderutveckling. Normalt cirka ett halvt år. I Öja Mosse finns en unik biotop med bland annat smalbladigt gräs, orkidéer och rikt fågelliv som påtalats stor uppmärksamhet från EUs miljöenheter. Det är dessutom ett utmärkt bete för Karlsfält Nötdjur. Djuren flyttas mellan fållorna för att ge bästa betesförutsättningar och för att ge marken chans att återhämta sig. Djuren rör sig fritt på stora ytor där fållorna i möjligaste mån följer de naturliga avgränsningarna i form av diken.  Att djuren går ute så länge resulterar i en förhöjd Omega 3-halt (n-3) med upp till 25 gånger jämfört med konventionell uppfödning på enkom kraftfoder (enligt Sveriges Lantbruksuniversitet). När hjorden med djur rör sig känner man hur marken gungar samtidigt som den underbara doften av mosse och gräs infinner sig. Mossen ligger i nivå med havets och är vattenburen i ordets rätta bemärkelse. Detta är en känsla som bara kan upplevas på plats. Välkommen.

Rymligt och fritt leverne

Den traditionella ladugården med uppbundna djur har bytts ut mot öppna hallar med djupströbäddar där djuren kan röra sig fritt mellan ät- och liggavdelningar.  I detta system lever djuren tillsammans så som på betet och kalvarna har en naturligt obegränsad tillgång till sin mamma dygnet runt. Djupströbäddarna ger även värme under vintern.

Det dagliga livet - på djurens villkor

Djuren utfodras två gånger om dagen och har fri tillgång till foder under tiden de går i stallen. Det innebär att de kan äta så mycket de vill och orkar när det passar dem. Så mycket eget producerat foder i form av majs, vall och spannmål som möjligt är vår grundfilosofi . Kompletterande foder i form av mineraler och kraftfoder köps in i enighet med svenskt regelverk, vilket utelämnar förekomst av antibiotikainblandning. Under stallperioden sker kalvningen. Systemet med djupströbädd borgar för att kon snabbt kan slicka sin kalv och ge den råmjölk, något som är livsviktigt under kalvens allra första timmar. När kalven är tre till sex månader har den ändrat sitt foderintag, från modersmjölk till fast föda i form av betesgräs. Det är därefter naturligt att avvänja kalven från kon vid sju till åtta månader.

Tillväxt, ett bevis för välmående

Ett djur som är friskt och mår bra skall visa upp en kontrollerad viktökning. För att följa upp djurens hälsostatus använder vi oss därför av vägning. Det är en relativt enkel metod som i kombination med daglig tillsyn ger goda möjligheter att säkerställa att djuret mår bra.

Förädling av Karlsfält Nötdjur

Korta transporter till slakteriet ger ett lugnt och ostressat djur som sedan skickas till din Karlsfältpartner som detalj eller förädlad i kombination med Karlsfält Hampshire.
För att få fram den optimala smaken av nötdjur skall köttet mörhängas. Karlsfält Nötdjur hängs i upp till tolv dagar vilket är max vad svensk lagstiftning ger utrymme till. Under denna tid tappar köttet ca 10% av sin vikt. För oss som uppfödare och de partners vi jobbar samman med är det av central betydelse att leverera det kompromisslöst bästa köttet genom att, så väl under djurets liv, som under förädlingsprocessen, göra allt enligt de tankegångar som tillhör god djurhållning och en genomtänkt förädling. Under sommarhalvåret finns djuren till allmänbeskådning som ett litet exempel på vår öppenhet om vår djurhållning. Under vinterhalvåret enligt överenskommelse.

Natur, djur och människor i symbios

Detta är vårt motto med Karlsfält Nötdjur. Genom att skapa en kretsloppsmiljö där Karlsfält Nötdjur går ute på natursköna beten i den utsträckning det går beroende vädret och vad den lokala faunan medger kommer korsningen mellan Charolais och Simmental till sin rätt. När djuren går på stall är det i huvudsak med hemmaproducerat foder som föda samt med naturlig uppvärmning av djupströbäddarna. När djuren släpps ut på bete och hallarna töms, körs gödseln ut för att sedan återanvändas på åkrarna. Allt enligt kretsloppstanken. Det ger ro i själen för oss alla att allt är som det skall vara, till allas fördel. I symbios helt enkelt.